Kristna betraktelser

Betraktelse – Skapelsens lov
Säg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande på en åsna, på ett åsneföl, en arbetsåsnas föl. /Matt 21:5

Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett: "Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!" Några fariseer i folkmassan sade då till honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!" Han svarade: "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa." /Luk 19:37-40

Jesus red på en åsna mot Jerusalem. Han kunde valt att rida på en stridshäst, men han valde en åsna. Han kom inte som en vanlig krigsherre, utan han kom som en tjänande kung. Han bar med sig en annan segerdoft än av en världslig seger. Det skulle bli en andlig seger vunnen genom ödmjukhet och offer, inte genom vapen. Den ondes makt skulle bli omintetgjort inte bara för all framtid utan också från all dåtid, ända från det ögonblick då de första människorna vandrade bort från Gud. ”Nu skall denna världens furste kastas ut” (Joh 12:31).

Lärjungarna hade insett att Jesus, han var den Messias som profeterna hade förutspått skulle komma. De kunde inte göra annat än att jubla i glädje och prisa Gud. En del tog då anstöt och ville tysta ner lärjungarna, men Jesus försäkrade dem, om de skulle tiga då skulle stenarna, ja skapelsen själv ropa. ”Himmel och jord skall prisa honom, havet och allt som rör sig där” (Ps 69:35).

Det står skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall varje knä böja sig, och varje tunga skall prisa Gud. /Rom 14:11-12

Om vi inte prisar Gud, om vi inte böjer oss för honom idag, då sjunger ändå skapelsen Guds lov. Det är som det står i en låt av rockbandet ”Petra”: ”Somebody's gonna praise His name. Somebody's gonna call Him Lord. It'll either be you and me or it's gonna be a rock or tree.” Vare sig vi vill prisa Gud eller inte, så prisas Herrens namn i evigheten, och om vi inte böjer knä för Herren idag, så kommer det en dag då alla knän kommer böjas inför honom.

"Varje varelse var för Frans ett ord alldeles direkt från Gud. Som alla fromma kände han i högsta grad alla tings värde och ärade dem som något kostbart och heligt. Han förstod Guds väsen genom Hans skapelser ... Denna känsla fyllde Frans med en ständig glädje över Gud och en oavbruten lust till tacksägelse. ”Vår skapare vare lovad, broder fasan”, så tilltalade Frans denna sällsynta fågel som en av hans välgörare hade sänt honom. ”Sjung Guds pris”, syster cikada, utbrast han under olivträden vid Portiuncula och syster cikada sjöng ...” - Den helige Franciskus av Assisi, s. 262 (Johannes Jörgensen)

Franciskus var munk och den man som blev upphov till Franciskanorden. Hans kärlek till Gud och Guds skapelse var stor. Han såg Guds storhet i skapelsen och han vårdade den med ömhet. Franciskus tilltalade djuren med djup respekt och samfällt med skapelsen prisade han Herren: ”Lova Herren alla Hans verk, prisa och upphöj Honom i all evighet”.

Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. /Rom 1:20